Lag och rätt

 

Land skall med lag byggas

 

 

     Með lögum skal land byggja en með ólögum eyða.

     (Med lagar skall land byggas, men utan dem förstöras)

      -Ur Nials saga

 

Inledning

 

Kristna Värdepartiet vill stå upp för ett rättvist samhälle. Rättvisa är ett ord som har kidnappats av ideologiska grupper och nästan uteslutande kommit att beteckna en jämlik fördelning av resurser (distributiv rättvisa). Vi vill lyfta fram vikten av att rättvisa skipas i vårt samhälle - att brott får sina straff och att medborgarens fri- och rättigheter inte kränks. Rättspositivismen, med dess relativistiska grundtankar, har orsakat vår lagstiftningstradition stor skada. Vi vill lyfta fram naturrätten.

Vårt samhälle ska inte präglas av den starkes rätt. I ett samhälle präglat av kriminalitet och allmän laglöshet, lider de svaga. I ett samhälle där staten missbrukar sin makt gentemot medborgaren, lider de svaga.

Sverige har i många år präglats av (motsägelsefulla) romantiska och materialistiska idéer om människan som fått långtgående konsekvenser. Ondskan förnekas och bagatelliseras. Kriminella utmålas som hjälplösa offer för ekonomiska och sociala omständigheter. Vi tror på varje människas fulla människovärde. Detta implicerar också varje människas ansvar och skyldigheter. Att ställa människan till svars för hennes handlingar är en bekräftelse av hennes värdighet.

 


 

Författningsdomstol

 

Till skillnad från de flesta europeiska länder saknar Sverige en författningsdomstol. Ingen instans i Sverige äger mandatet att pröva lagarnas förenlighet med grundlagarna. Vi menar att detta är en stor brist. Inrättandet av en författningsdomstol skulle stärka rättsstaten och vara vitaliserande för demokratin.

Med en författningsdomstol skulle den politiska maktdelningen stärkas genom att möjliggöra juridisk granskning av politiska beslut. På så sätt begränsas möjligheterna för tillfälliga politiska majoriteter att fatta beslut som kan vara oförenliga med grundlagarna. Prövningen av lagförslag innan de går vidare till riksdagen skulle också förbättras. Staten i Sverige tar sig stora friheter gentemot sina medborgare. Inrättandet av en författningsdomstol skulle innebära en starkare garanti för att medborgarnas rättigheter vid lagstiftning och -tolkning och ge större möjligheter för enskilda och familjer att hävda sina rättigheter mot statsmakten.

 

        Utifrån detta vill vi verka för att

  •  En författningsdomstol snarast inrättas i Sverige

 


 

Ämbetsmannaansvar

Det straffrättsliga ansvaret för offentligt anställda avskaffades i mitten av sjuttiotalet (1) . Den stora mängden vittnesmål från svenska medborgare om maktmissbruk och missförhållanden från myndigheternas sida är oroväckande. Kristna Värdepartiet anser därför att ämbetsmannaansvaret bör återinföras. För grövre fel och försummelser i tjänsten ska en anställd kunna dömas till påföljder såsom avsättning, böter och – i synnerligen allvarliga fall – fängelse. 

       Vi vill

  • Att ämbetsmannasvaret för offentligt anställda återinförs

 


 

Hets mot folkgrupp

 

Lagen om hets mot folkgrupp har kommit att snarare användas för att kränka yttrandefriheten än att skydda folkgrupper mot hets. Det har till och med uttryckts från juridiskt håll att sanningshalten i ett yttrande inte har någon relevans (2) . Enligt 16 kap 8 § brottsbalken, är hets mot folkgrupp att:

1. uppsåtligen,

2. i uttalande eller i annat meddelande som sprids,

3. hota eller uttrycka missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt ursprung, etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.

Hetslagstiftningen är både vag, ologisk och godtycklig. Vad innebär ”missaktning”? Och varför är det bara vissa grupper som det är förbjudet att visa ”missaktning” mot? (3) Det är lika mycket rasism att t.ex. vråla rasistiska tillmälen mot individer av en majoritetsgrupp som mot en minoritetsgrupp. Borde inte ”hets” också betyda att någon hetsar, dvs. uppmanar till olagliga handlingar mot en grupp? Yttrandefrihet måste betyda att man får säga saker som någon annan inte gillar – annars är det inte yttrandefrihet. En lag som både är vag och inkonsekvent, och där sanna påståenden också kan räknas som hets måste anses vara rättsosäker. Vi anser därför att lagen ska tas bort, då befintlig lagstiftning borde vara tillräcklig, eller att den omformuleras så att de nuvarande bristerna korrigeras. En omformulerad lagstiftning bör inkludera alla godtyckligt avgränsade grupper, så att ingen grupp blir utesluten. Den ska klargöra vad missaktning innebär så att det är preciserat och så att faktautsagor inte kan klassificeras som hets.

       Kristna Värdepartiet vill

  •  Ta bort, alternativt grundligt omformulera, lagen om hets mot folkgrupp

 


 

Brott och straff

Kristna Värdepartiet vill – i syfte att skydda medborgarna – effektivisera polisens arbete, skärpa straffskalorna och ta krafttag mot heders- och ungdomsbrottsligheten.

 


 

Polisen

Polisens uppgift är att skydda allmänheten mot brott. En effektiv poliskår gagnar samhällets svagaste medborgare och är därmed ett viktigt värn för människovärdet. Polisens effektivitet behöver ökas så att långt fler brott än idag blir lösta. KV vill minska det pappersarbete som idag slukar värdefulla resurser. Vi vill tillsätta utredning med målet att effektivisera polisens arbete. De senaste åren har både behörighets- och antagningkraven sänkts för de som söker till polishögskolan. Vi menar att detta är en oroande utveckling som kraftigt kommer att försämra kvaliteten. Vi motsätter oss också, av rättviseskäl, kvotering vid intagning till utbildningen. För att motverka trafficking, pedofili och narkotikabrott bör det europeiska polisiära samarbetet utvidgas. Detta behöver inte nödvändigtvis ske i EU:s regi. Alla medborgare, oavsett ekonomisk standard och bostadsort, har rätt att känna sig trygga. Vi vill ha ut poliserna på gator och torg. I områden med hög kriminalitet ska polisnärvaron intensifieras. 

       Kristna Värdepartiet vill

  •  Utreda poliskårens arbete i syfte att effektivisera brottsbekämpningen
  •  Skärpa kraven för antagning till polishögskolan
  •  Verka för ett utökat samarbete med andra europeiska länders polismakt
  •  Göra polisen synlig på gator och torg

 

 


 

Brott

Då ett brott begåtts ska fokus ligga på brottsoffret, inte brottslingen. Den som utsatts för ett brott måste erbjudas bästa möjliga stöd från samhällets sida. Brotten mot kontaktförbud måste följas upp och få kännbara påföljder.

Straffskalorna bör ses över. Vi förespråkar kraftigt skärpta straff för grova vålds- och sexualbrott. Vi vill för synnerligen grova brott införa livstidsstraff utan möjlighet till tidsbegräsning. Möjligheten till benådning ska emellertid kvarstå. Vi vill också utreda ett eventuellt införande av s.k. three strikeslagar, dvs. ett system med hårda straff för den som döms för tre eller flera allvarliga brott. Detta skulle kraftigt reducera andelen återfallsförbrytelser.

De så kallade hedersbrotten bör kraftfullt motarbetas. Vi måste lyssna till vittnesbörden från dem som har erfarenhet av och kunskap om denna typ av brottslighet. Det är på alla sätt nedlåtande och ovärdigt att ursäkta kriminella handlingar med hänvisning till förövarens kultur.

Prostitution är inte värdigt ett civiliserat samhälle. Det kränker kvinnor och är förknippat med grov kriminalitet och drogmissbruk. Vi vill därför göra det olagligt både att köpa och sälja sex. Parallellt med dessa insatser bör kraftiga åtgärder sättas in för att hjälpa de kvinnor från andra länder som i vårt land blivit offer för trafficking.

 

       Vi vill

  • Stärka omsorgen om brottsoffer och om dem som ska skyddas av kontaktförbud 
  • Skärpa straffen för vålds- och sexualbrott och utreda möjligheten att införa s.k. three strikes-lagar
  • Införa livstidsstraff utan möjlighet till tidsbegränsning för synnerligen grova brott
  • Motverka hederskriminalitet
  • Ta krafttag mot prostitution

 


 

Fängelser

Fängelsestraffet är till för att markera mot brottet och för att omgivningen ska känna sig säker. Allmänhetens säkerhet, inte brottslingens behov, måste alltid komma i första rummet.

Villkorliga frigivningar ska begränsas och övervakas striktare. Konsekvent ska gott beteende premieras och dåligt beteende straffas. Rymningar bör kriminaliseras. De frekventa rapporterna om attacker, ibland med dödlig utgång, som kriminalvårdare utsätts för är oroväckande. Vi föreslår därför att kriminalvårdare som tjänstgör på anstalter med manliga intagna inte bara ska uppvisa god social kompetens utan också genomgå omfattande fysiska tester.

Emellertid ska brottslingen inte undanhållas möjligheten att förbereda sig för ett liv utanför murarna. Möjligheter till god vård och terapi på anstalter ska erbjudas, liksom högkvalitativ utbildning. Dessa insatser ska internerna själva bidra till ekonomiskt genom arbete på anstalten. Intagna som närmar sig frigivning ska i god tid dessförinnan få kontaktpersoner utanför fängelset. Detta ska ske i samarbete med religiösa och ideella organisationer. Barn till de intagna är alltid att betrakta som brottsoffer och det är av stor vikt att söka begränsa de negativa effekterna av förälderns brottsliga handling. Därför vill vi att barns kontakt med förälder på häkte eller anstalt ska underlättas.

       Kristna Värdepartiet vill

  •  Begränsa villkorliga frigivningar
  •  Förbättra säkerheten för personal på kriminalvårdsanstalter
  •  Göra rymning från fängelse straffbart
  •  Ge interner goda möjligheter att förbereda sig för livet efter fängelsestraffet
  •  Underlätta barns kontakt med föräldrar i fängelset

 


 

Ungdomsbrottslighet

Familjen, skolan och civilsamhället – inte staten – är de institutioner som har verkliga möjligheter att förebygga ungdomsbrottslighet. Det viktigaste är att barn och ungdomar tidigt i livet lär sig skilja på rätt och fel och får en förståelse för att de egna handlingarna får konsekvenser. I de små gemenskaperna kan dåligt beteende uppmärksammas och korrigeras. Här kan man också på ett tidigt stadium upptäcka och hjälpa de barn och ungdomar som på grund av olika psykiska funktionshinder har svårt att uppfatta och rätta sig efter normer.

Då ungdomar begår brott är en fast och omedelbar reaktion av största vikt. Första gången det händer ska straffet, naturligtvis med hänsyn till ålder och mognad, vara mycket kännbart. Ungdomsvården bör reformeras. På behandlingshem blandas idag ungdomar som är omhändertagna enligt LVU med ungdomsbrottslingar, och pojkar med flickor. Vi förespråkar inrättandet av särskilda ungdomsfängelser för personer i åldrarna 15-20 år som begår kriminella handlingar, och där flickor och pojkar självklart hålls separerade. Fokus ska här ligga på utbildning och hårt arbete. De personer under 15 år som begått brott och i dagens system överlämnas till socialtjänsten ska dömas till samhällstjänst. Konstruktiva projekt för att stimulera samhällsansvar och empati, t.ex. biståndsarbete och klottersanering, ska i båda fallen uppmuntras.

 

        Utifrån detta vill vi verka för

  • Ett gott samarbete mellan polisen och civilsamhället
  • En reformerad ungdomsvård, med inrättandet av särskilda ungdomsfängelser
  • Kännbara, men meningsfulla och konstruktiva, påföljder för ungdomsbrottslingar

 


(1) Se http://sv.wikipedia.org/wiki/Straffr%C3%A4tt samt http://sv.wikipedia.org/wiki/Offentligt_%C3%A4mbete.

(2) Sverigedemokraten Michael Hess fälldes för hets mot folkgrupp av en rätt som hävdade att det inte spelade någon roll om hans påstående var sant eller inte.

(3) Begreppet folkgrupp avser enligt Justitiekanslern (JK) inte svenskar. Att svenskar undantas förklarar justitiekanslern sålunda: ”syftet vid tillkomsten av straffstadgandet om hets mot folkgrupp var att tillförsäkra minoritetsgrupper av skilda sammansättningar och bekännare av olika trosuppfattningar ett rättsskydd. Det fallet att någon uttrycker kritik mot svenskar torde inte ha varit avsett att träffas av straffstadgandet." <http://sv.wikipedia.org/wiki/Hets_mot_folkgrupp>